På mitten av 1980-talet upptäckte jag en fullkomligt absurd sak – att jag kunde lämna kroppen i vaket tillstånd och befinna mig i andra verkligheter.
Upplevelserna var av två slag – i den ena lämnade jag kroppen och befann mig i min bostad. Här kunde jag även lämna min egen våning och ta mig till min pojkväns, på andra sidan stan. Detta utan att använda bussen. Jag transporterade mig fritt genom att helt enkelt tänka mig till de miljöer jag ville besöka.
I den andra upplevelsen var världen inte längre realistisk utan surrealistisk och magisk. Denna verklighet var en slags semi-fysisk verklighet där miljön hade en annan densitet och vibrationshastighet, inte fullt så solid som fysisk materia. Lägg till att jag upplevde denna miljö med vaket sinne och du förstår att det här hör till det mest absurda och märkvärdiga en människa kan vara med om.
Senare förstod jag att detta var den Astrala verkligheten, beskriven av tusentals, kanske miljontals människor före mig. Under 25 år levde jag med förmågan att kunna lämna kroppen och befinna mig i Andra verkligheter, andra energisystem.
För några år sedan minskade denna möjlighet och för stunden är mina utflykter mycket begränsade. Denna reducering sammanföll med att jag blev mamma. Då jag undersökt detta ämne lika länge som jag haft dessa upplevelser vet jag att det finns ett samband. När kvinnor blir gravida avtar förmågan och kommer tillbaka efter ett par år. Av, förmodat, praktiska skäl stängs vi av för att kunna vara helt närvarade och fokuserade på våra barn.
För utomkroppsliga upplevelser är inte något som bara ramlar förbi i vardagen utan det är mycket krävande upplysningstillstånd där man bland annat besöker icke-fysiska platser och lär sig universella lagar och principer.
Att människan har en inneboende potential att lämna kroppen diskuteras inte i vårt samhälle. Inte heller att vi i detta förändrade tillstånd ger oss själva sk. healing och blir uppfyllda av stark livskraft. Eller att statistiska mätningar visar att samtliga som upptäcker den här förmågan hos sig själv, blir hundraprocentigt fria från dödsrädsla.
Inte heller nämns att majoriteten av de som lever med utomkroppsliga upplevelser har träffat sina döda anhöriga face to face. De har alltså återförenats med de släktingar och vänner som gått ur tiden, på ett fysiskt påtagligt och verkligt sätt.
Varför kan man inte vara nöjd med livet som det här, säger de som inte förstår metafysik. Lev här och nu, säger samma personer, som tror att existentiellt utforskande är en verklighetsflykt.
Ja, många fokuserar på ytliga ämnen istället för att rikta uppmärksamheten till det som verkligen skulle förändra vår världsbild. Men låt dig inte nedslås av att kortsiktighet och konsumtion ockuperar medierna. Elfvinginstitute håller på att vässa verktygen för att kunna hjälpa fler att nå sin fulla potential.
Som Multidimensionell Människa. I ett Multidimensionellt Universum.